På väg att köpa din första bostadsrätt? Det är en hel del som är annorlunda jämfört med om du hyr en lägenhet eller äger ett eget hus. Här får du en översikt över hur det går till på en föreningsstämma och hur styrelsen i en BRF arbetar.
Bostadsrättsförening (BRF)
I en BRF har de boende en ekonomisk förening tillsammans. Bostäderna ägs av föreningen, medlemmarna äger rätten att bo i bostaden. Äganderätten gäller så länge en medlem följer föreningens lagar och stadgar eller tills äganderätten säljs.
Läs mer: Vanliga begrepp vid köp och försäljning av bostadsrätt
Bilda en bostadsrättsförening
Det finns två sätt att bilda en BRF: genom att ett hus byggs för att bli en bostadsrättsförening eller att hyresgäster i ett flerbostadshus går samman och köper fastigheten och därefter bildar en förening. En första (konstituerande) föreningsstämma ska hållas, där medlemmarna beslutar om vilka stadgar föreningen ska ha samt även välja en styrelse.
Styrelse och stämma
Det är bostadsrättslagen som reglerar bostadsrättsföreningar. I lagen står bl.a. att varje BRF måste ha en föreningsstämma varje år. Då går man igenom föreningens årsredovisning och revisionsberättelse. En ny styrelse ska också väljas och det är i den som beslut om den löpande driften tas. Utöver detta tas beslut om föreningens ekonomi, t.ex. renoveringar som ska genomföras.
Vem ansvarar för skador i en bostadsrätt? Här får du svar.
Rösträtt
Varje medlem har en röst, är ni flera som äger en bostadsrätt tillsammans har ni dock bara en enda röst. Detsamma gäller om en medlem äger flera bostadsrätter i föreningen, denne medlem har bara en röst. När medlemmarna anländer till stämman prickas de av mot röstlängden, d.v.s. listan över föreningens medlemmar. Medlemmar som inte kan delta kan utse ett ombud som röstar i dennes ställe. Ombudet ska då ha en daterad fullmakt undertecknad av den frånvarande medlemmen med sig (originalet) till stämman.
Själva röstningen
För att ett beslut ska kunna tas, ska minst hälften av medlemmarna rösta ja (s.k. enkel majoritet). Samma princip gäller när nya personer ska väljas in i styrelsen. När medlemmarna ska rösta ställer stämmans ordförande frågan om stämman bifaller förslaget och medlemmarna säger då ja eller nej högt. Om ordföranden då hör att ett svarsalternativ överväger, meddelar denne att beslutet antingen godtagits eller avslagits och rösterna räknas då inte. Om någon medlen inte är ense med ordförandens uppfattning, kan medlemmen begära votering - omröstning.
Olika sätt att rösta
Stämman kan ha öppen eller sluten röstning (kallas även för votering). Vid en öppen votering frågas varje medlem om denne röstar ja eller nej till det aktuella förslaget. Varefter de svarar, registreras deras röst i röstlängden. Vid en sluten votering lämnar varje medlem in ja eller nej skriftligen. Vem som röstat ska inte anges, så vid denna variant av votering kan man inte se hur medlemmarna röstat.
Rösta om stadgeförändring
Varje BRF ska ha stadgar. De fungerar som ett regelverk för föreningen och visar vilka skyldigheter och rättigheter medlemmarna har. Om det finns förslag till stadgeändringar krävs vanligen att ändringen godkänns vid två stämmor. Vid den första stämman räcker det med enkel majoritet för att ändringen ska godkännas. Därefter kallas till en andra stämma där medlemmarna ska rösta igen. Förslaget får inte ändras på något sätt. För att ändringen ska godkännas fullt ut, krävs att minst två tredjedelar av medlemmar godkänner den vid den andra stämman.
Allt du behöver veta om undersökningsplikt och dolda fel
Styrelsens arbete
Styrelsen består av minst tre ledamöter som valts vid föreningens årsstämma. De får olika uppgifter: en ordförande, en kassör och en sekreterare. En (eller flera) suppleant ska också utses, denne ersätter en ledamot som inte kan delta i ett styrelsemöte. I vissa föreningar är suppleanter alltid med vid styrelsemötena, i andra bara när en ordinarie ledamot är förhindrad att delta. Besluten som tas i styrelsen sker vid omröstningar och ska vara majoritetsbeslut, d.v.s. att minst hälften av ledamöterna röstar likadant.
Styrelsens ansvarsfrihet
Vid varje årsstämma ska medlemmarna rösta om styrelsens ledamöter ska beviljas ansvarsfrihet, d.v.s. att medlemmarna anser att ledamoten har jobbat för föreningen enligt beslut som togs på förra stämman och förvaltat fastigheten korrekt. En ledamot som inte beviljas ansvarsfrihet kan bli skadeståndsskyldig om medlemmarna anser att denne genom att vara oaktsam eller med uppsåt skadat föreningen.
Utan BRF-styrelse: likvidation
Att vara medlem i en BRF-styrelse är ett ansvarsfullt uppdrag. Styrelsen ska förvalta fastigheten utifrån olika lagar, regler och stadgar. Det kan ibland hända att inga medlemmar av olika anledningar vill ta på sig styrelseuppdrag och då uppstår något som kallas likvidationsplikt. Detta ska meddelas till Bolagsverket och om föreningen inte lyckas få fram nya ledamöter inom en viss tid kommer föreningen att sättas i likvidation. En likvidator får då uppdraget att sälja föreningens tillgångar. I och med detta upphör föreningen och eventuellt överskott fördelas därefter mellan medlemmarna.
Skriv köpekontrakt för bostadsrätt
Hos oss skriver du enkelt ett juridiskt korrekt köpekontrakt för bostadsrätt online eller tillsammans med en av våra jurister via telefon.
Om du väljer att skriva kontraktet online svarar du på ett antal frågor, samma frågor som juristen skulle ställa till er vid ett möte. Utifrån dina svar skapas sedan ett skräddarsytt kontrakt som kan laddas ner direkt och som även sparas på Mina sidor. Istället för att gå till en juristbyrå som fakturerar per timme, skriver du kontraktet till fast pris, när det passar dig.
